Lambretta Lunatic
- ett helt galet projekt
Förra sommaren så renoverade jag (Olof Fransson) en Lambretta Luna till en kompis.
Under den resans gång fick en Luna till införskaffas för att plocka delar från då dessa numera börjar bli allt svårare att få tag i.
Tack vare detta inköp och flitiga leveranser från Casa Lambretta Scandinavia kunde en totalrenoverad Luna levereras till sin stolta ägare.
Således stod en slaktad Luna kvar i garaget, att få denna till originalskick skulle antagligen kräva att ytterligare en Luna behövdes införskaffas och så var den onda cirkeln igång…
Lambretta Luna är helt klart en av de häftigaste scootermodellerna att titta på. Bertones design är oslagbar och var långt före sin tid när den presenterades i slutet på 60-talet, designen är så pass bra att den är fullt modern fortfarande i dag, snart 40 år senare…
Dock om Lunan är snygg att titta på är den inte speciellt upphetsande att köra, prestandan är medioker och komforten är inte den heller något att bli exalterad över, kanske man kunde göra något åt detta?
Så började funderingarna ta form i skallen, varför inte kombinera dagens moderna teknologi med den klassiska designen? Ingalunda nytt grepp, vi har sett flertal exempel på Lambretter med motorer från både motorcyklar och autoscooters, även framgafflar har bytas till modernare snitt.
Kunde kanske detta även göras på en Luna?
Jag provmåttade med motorn från fruns Velocifero, jodå det skulle nog kunna gå även om skohornet fick tas till hjälp, nu börjar jag bli sugen!
Jag slänger ut lite förfrågningar om en automotor här och där och får snart napp på en Aprilia motor som suttit i en Habana, väl köpt och levererad visar det sig att den motorn saknar svänghjul, variator, baktrumma mm, inte bra då det blir alltför dyrt att komplettera med nytt. Skam den som ger sig…
Snart dyker det upp en Piaggio motor som suttit i en Zip, komplett med rubbet inkl tändsystem och avgassystem, dessutom finns en komplett gaffel med skivbroms och hjul – taget!
Nu ligger bitarna och väntar bredvid Lunan som inget vet vad som kommer att hända. Projektet som är lite galet har döpts till Lambretta Lunatic, ”lunatic” betyder på engelska just galning och det passar ju fint samtidigt som Luna och automatic smälter fint ihop till Lunatic.
Nu skall det snart lekas med vinkelslip och svets!
- galenskaperna fortsätter!
Med motor och gaffel på plats i garaget börjar funderingarna omsattas i praktik.
Om nu motorn skall bytas ut till en modern automatic med motsvarande prestanda så bör även komforten och bromsar uppdateras, ”trimmar” man motor skall man alltid ”trimma ” bromsar också, den parollen har jag alltid gått efter.
Således sneglar jag på Zip-gaffeln och börjar måtta grovt, jodå även denna bör gå att transplantera till Lunan. Om denna operation lyckas bör detta bli Sveriges (och kanske världens) enda Lambretta Luna med hydralisk skivbroms, häftigt!
Luna-gaffeln demonteras och efter provmätning visar det sig att detta gaffelrör mäter 27 mm i diameter, Zipens gaffelrör mäter 30 mm . Innanmåttet på Lunans karosserirör är 32 mm så detta borde således gå. Det visar sig dock att inuti Lunas karosserirör finns styrstoppar insvetsade, bra att ha helt klart men inte när jag endast har 2 mm tillgodo att ”röra” mig med, dessutom är Zipens gaffelrör ca 100 mm längre än Lunans. Återigen får jag klia mig i pannan – vad göra?
Enklaste lösningen bör således vara att transplantera Lunans gaffelrör till Zipens underdel, en lösning som kräver svets och således för vänta tills Calle kommer förbi med detta maskineri. Paus så länge således.
Innan jag sätter vinkelslipen i gaffelrören provmonterar jag Zipens hydraliska frambromshandtag med fäste samt Zipens gashantag på Lunans styre.
Lunan är i detta fallet konstruerad precis som de flesta motorcyklar med ett styrrör där gas och frambromsenhet spänns på själva styrröret. Således inga som helst problem att applicera de nya moderniteterna på detta klassiska styre. Snyggt, fult eller bara galet? Titta på bilderna och bilda din uppfattning, en sak är dock säker – denna maskin kommer att stanna på en femöring!
Då gaffelprojektet får invänta Calles svets med bifogade kunskaper tar jag mig an motortransplantationen. Med Zip-motorn medföljde ett konverteringsfäste, sådana fästen sitter i princip på alla automatscootrar då många modeller använder sig av samma motortyp och således använder sig tillverkarna av konverteringsfästen till karosserierna istället för att gjuta nya motorblock med passande fästen.
Zipens konverteringsfäste såg ut att passa denna operationen perfekt då det har en böj neråt vilket var kalas då motorn vid första anblick såg ut att få det trångt vid cylindern och då främst tändstift och tändhatt gentemot Luna-karossen.
Jag demonterade fästet från Zip-motorn och provmåttade sedan avståendet på längden, det såg bra ut men jag kunde inte fixera motorn ännu så än så länge så fick jag gå på magkänslan. Lunans motorfäste i karossen mäter 80 mm i ytterkant, Zipens konverteringsfäste var betydligt längre men såg ut att kunna funka om jag kapade detta så att säga inuti och på så sätt kan fortsätta att använda Zipens bussningar i fästet. Provmåttade en gång till för säkerhetsskull, jodå Lunan mäter 80 mm i ytterkant, passade in detta mått i Zipens fäste så det blev centrerat och satte ingång vinkelslipen. Efter ett antal gnistregn så var fäste färdigt och provmonterades, för trångt visade det sig men det slog inte på mer än ett par millimeter och efter ytterligare gnistregn så passade det perfekt. Kalas!
Fästet således på plats, det visar sig att jag inte kan använda Lunans motorbult då den dels är för tjock och dels för kort. En gängad stång får införskaffas och agera motorbult efter modifiering utifrån förutsättningarna. En träpinne får vara vikarie så länge…
Motorn upp på bänken och passades in i fästet, jajamän det visar sig att magkänslan var rätt, cylinder med stift och tändhatt går fritt från karossen – härligt.
Att motorn dock skulle hamna längre bak än originalet hade jag på känn efter tidigare provmått och så visade det sig var fallet. Således tvingas jag kapa karossens bakre snygga böj, ett offer för transplantationen som tyvärr måste göras. Det är aldrig kul att satta kapen i en Bertone design och än så länge är det inte gjort men måste göras. Innan så sker skall bakre stötdämparfästet svetsas fast, Zipens bakstöt finns på motsatta sidan av Lunans original och hamnar dessutom längre bak. Således får även denna operation invänta Calles svets innan kapen sätts i Lunabaken, Jag vill säkra att detta blir så snyggt och bra som förutsättningarna tillåter. Således får projektet nu vila ett par veckor innan Calle kommer hem från sin semestertripp i Malaga och får tid och möjlighet att hjälpa mig vidare i galenskaperna.
- is this the way to madness?
Så kom äntligen dagen då Calle kunde få loss ett par timmar och hjälpa mig vidare i mina galenskaper. Det första vi attackerade var gaffel transplantationen då det var viktigt att få denna på plats först och på så sätt få rätt höjd på maskinen innan vi satte det bakre stötdämparfästet på plats.
Enklaste sättet att transplantera Zip-gaffeln till Lunan var att utgår från Zipens gaffelunderdel och på denna svetsa Lunans gaffelrör, på så sätt behåller vi styrstopparna och får rätt längd direkt på gaffelröret. Svårigheten var att få samma vinkel på Zipens gaffelben som Lunans dito samt att passa in längden så att Zipens gaffelunderdel går fritt mot Lunans sköld. Efter en del måttande och funderande sattes vinkelslipen i de båda gafflarna och vips så var gafflarna ett minne blott och delarna lades på bänken för ihopsvetsning. Kontrollmätning en gång till, lite tillsnyggande av vinkel sedan lades första svetsfogen som skulle följas av många denna dag…
Med Lunans gaffelrör på plats så var det givetvis inga problem att få in den nya gaffeln i ramen, det visade sig att Zipens gaffelunderdel trots provmätningar tar i skölden vid vänstersväng, detta visade sig bero på att skölden var något sned så våra mätningar visade sig vara korrekta. Vinkeln på gaffelunderdel blev också rätt och med hjulet på plats och motorn i visar det sig att Lunatic blir en hyggligt hög skapelse och att vi säkert förlängt hjulbasen med 5 decimeter mot originalet.
När gaffel och framhjul var på plats kunde vi nu få en bild av hur lång fjädringsväg som krävdes samt var bakdämparfästet skulle placeras. När provmätningar är gjorda visar det sig till min glädje att vi inte behöver kapa i Lunas bak utan vi får en snygg avslutning samtidigt som karossen går fritt när maskinen fjädrar ner.
Zipens bakstöt är på andra sidan än Lunans således måste vi svetsa ett på rätt sida. För att klara de påfrestningar som detta fäste kommer att utsättas för lägger vi in en 90-graders vinklad galvad plåt genom karossen och fäster detta på båda sidor med svetsen, därefter borras ett hål och stöten är på plats. Kanske inte världens snyggaste lösning men enkelt och effektivt.
När nu motorn var på plats och stöten fäst så visar det sig att Lunatic är hög, så hög att original stödet inte räcker till, ej heller Zipens stöd som är monterat i motorn räcker ner. Således måste vi förlänga. Vi väljer att jobba med Zipens stöd och som en liten galen påminnelse om gaffelns öde använder vi Zipens gaffelrör att förlänga med, projektet är ju galet så låt tokigheterna fortsätta!
Calle svetsar igen och så äntligen för första gången så står Lunatic på egna ben, Layouten blev faktiskt inte så tokigt enligt mina ögon, vad tycker ni?
Två kapskivor och 10 svetselektroder och ett antal timmar så är dagsverket fulländat, stort tack till Calle för hans hjälp och bidrag till tokigheterna!
Nästa steg blir att dra lite el och få igång motorn etc för första provkörningen!
- rock and rollin'
Så var det dags för så att säga finliret, att dra el och wires. Då jag ännu inte har rekvirerat en lampinsats och baklykta så fick fokus denna dagen bli på wires så att en provkörning förhoppningsvis kunde bli verklighet.
Framme så huserar numera en hydraulisk skivbroms och dess handtag och bromsvätskebehållare blev en väldigt enkel operation att applicera på Lunans styre, som jag tidigare nämnt så var det endast att spänna på behållare och handtag och vips så var de på plats. Lite mer tricky blev det att dra hydraulslangen genom Lunans styrunderdel och styrtopp, slangen är betydligt tjockare än de wirehöljen som normalt löper där Så det blev att borra och öppna upp en genomfart genom styrunderdelen samt att borra ett rejält hål i styrtoppen så slangen kunde löpa snyggt och trevligt fram till behållaren och handtaget. Väl på plats och efter en luftning så fungerade det hela perfekt och Lunatic stannar på en femöring.
Lika enkelt som med bromshandtaget blev monteringen av gasreglaget, Jag behöll reglaget från Zipen och även här kunde detta spännas på styret, Wires gick med enkelhet igenom kaross och styrunderdel och det hela var på plats på minimal tid.
Kvar att åtgärda var bakbromsen, då Zipens originalwire var av det tjockare Slaget så fick denna ersättas med en hederlig wire från en traditionell scooter, inga problem här heller och vips så hade Lunatic broms både fram och bak.
Skivbroms monterad och klar att tas i bruk.
Nästa steg blev att se om jag kunde få något liv i motorn. Detta borde inte bli några problem då motorn enligt uppgift endast gått ca 500 mil och är helt orörd original. Jag kollade först att det fanns gnista, jajamensan, och sedan monterade jag avgassystem, soppaslang samt monterade tändspolen i karossen, denna samt spänningsregulatorn skall sedan gömmas i karossen under tanken så att de inte syns, vi sparar dock denna operation till vi drar elen komplett.
Nu skall här provstartas, då choken på Zipen är en elektronisk historia så får min hand fungera som luftstoppare vid insuget till luftfiltret och efter ett antal kickar puttrar motorn igång – härligt!
Lunatic rullas ner från bänken och ut på gatan, när jag sätter mig på den känns det direkt att Lunaticen är betydligt högre än en vanlig Luna. Vrid på gasen och vi är iväg, Lunatic går stadigt, det märks att hjulen är bredare samt att gaffel och bakstöt är av betydligt kraftigare material än de som satt där från början. Ett par svängar på vägen fram och tillbaka innan jag är nöjd med den första kontrollen så allt sitter där det ska och inte känns löst eller något annat skumt. Trygg med detta så drar jag på fullt, accelerationen är ju alltid piggast i början på en automat och Zipmotorn är inget undantag sedan planar det ut rätt fort och då denna motorn som jag sa är helt original så gissar jag att toppfarten ligger runt 40 km/h .
Dock skall motorn hottas lite är tanken, en del kosmetika såsom runt kromat luftfilter och ett snyggare avgassystem samt att variatorbrickorna kommer att plockas bort ger säkert ett resultat i något bättre acceleration och en toppfart på runt 70 km/h . Då detta absolut inte är lagligt kommer Lunatic givetvis att fortsättningsvis endast köras inom inhängnade områden…
Kvar att göra nu är som sagt att dra elsystemet samt att förstärka upp gaffeln med ett rör inuti gaffelröret då vinkeln mellan röret och underdelen är skarp så känns denna förstärkning som en nödvändighet.
Karossen skall gås igenom och bucklor och annat skall rättas till, säkerligen finns ett och annat hål som inte fyller någon funktion som skall svetsas igen. Sedan är det dags för blästring och lackering!
Lunatic med sina italienska kusiner i garaget samt första provkörningen.
- God said "Let there be light" and there was light
Nu var tiden mogen för att bygga ett nytt elsystem, och när det gäller att bygga smarta och funktionella elsystem finns det bara ett proffs – Calle Krokstäde. Calle har byggt många elsystem i sina dagar och har hjälpt mig tidigare både med min TS1:a och DL 225, således bad jag Calle om hjälp ännu en gång.
Efter att noga följt Calles inköpsinstruktioner var jag och Lunaticen beredda på att bli upplysta.
Då Lunaticen innehåller lite mer elprylar än Luna original vill jag gömma dessa under ramen så att de inte syns, för att lösa detta monterades voltregulator, tändspole och varvtalsregulator på en platta som sedan sköts in i ramen under tanken. Dock stötte vi på problem direkt, original löper Lunans bakre stötdämparfäste rakt igenom ramen och detta var nu i vägen, lösningen blev således att återigen ta fram vinkelslipen och efter sedvanligt gnistregn var fästet borta. Nu kunde plattan skjutas in i ramen utan problem.
Lunans bakre stötdämparfäste får ge plats för elplattan.
På styret sitter original en ljusomkopplare, denna har fått lämna plats till den hydrauliska skivbromsbehållaren samt handtag. En ljusomkopplare krävs dock för att kunna få elen i skick och universal klassiker inhandlades på Hobbex och monterades på styret, ordning och reda.
Trots att elsystemet numera är 12 volt funkade det med original tutan så den fick vara kvar, därefter snor Calle ihop resten av kabelstammen så det är ljus både fram och bak. En varvtalsregulator kopplas även in så Lunaticen går att framföra i laglydiga 30 km/h på allmän väg, inom inhängande områden kan sedan denna varvtalsspärr kopplas bort och Lunaticen kan sjunga ut ordentligt, gissningsvis runt 60 km/h .
Med Calles hjälp var sedan Lunaticen belyst och elschemat kan beskådas här nedan, stort tack till Calle för hans hjälp och expertis.
Jag har nu lyckats lokalisera en baklampa via Casa Lambretta Scandinavia men letar fortfarande febrilt efter lampinsats med lamphållare och lampsarg men det kommer säkert att lösa sig så småningom.
Nu skall alla onödiga hål i karossen svetsas igen och sedan bär det iväg till lackeraren för blästring och lack medan motorn får sin översyn. Sedan är det dags för montering och premiärtur!
Många kablar att hålla reda på, tur att jag har Calle till hjälp!
- Sagan om ringen
Dags för lackering! Efter en signal till Itala billacker i Stockholm dyker en låda upp med två burkar färg, 1 liter turkos kulör och 0,5 liter silverkulör – båda givetvis Lambretta originalkulörer.
Karossen skiljs från motorn, något som är väldigt enkelt då Lunatic precis som alla moderna fartvidunder kan separera motorn med endast 3 st muttrar! Dessutom står motorn snällt på egna ben.
Kaross på väg till lack, motorn på egna ben precis som moderna fartvidunder!
Resten av karossen är en baggis att skilja åt, det är liksom inte så många delar att jobba med. Gaffel tas ur och sköld och tank demonteras, sedan är det klart!
Karossen åker iväg till vår lackerare som förutom lackar även svetsar, blästrar och sprutspacklar – vilken kille! Dessutom gillar han scootrar och har målat många åt oss genom åren.
Då man går och väntar på att karossen skall bli målad kan man lätt bli rastlös, tack och lov finns ju en Zip-motor att sätta tänderna i.
Då strypningen på denna motor framöver kommer att vara elektronisk så ämnar jag ta bort de mekaniska strypningarna. Observera att detta är inte lagligt då jag ändrar originalspecifikationen men jag ersätter den mekaniska strypningen med en elektroniskt variant för att kunna alternera toppfarten. Kör jag på allmän väg får denna motor inte överskrida 30 km/h .
Då jag ämnar köra Lunatic även på bana och inhängnade områden vill jag kunna utnyttja motorns fulla potential och jag gissar på att motorn bör kunna prestera mellan 60 – 65 km/h i denna specifikationen.
Upp med motorn på bänken och dags för demontering. Jag börjar med att ta av transmissionskåpan, en enkel manöver och är du van vid att tömma ur oljan först kan du lugnt jobba vidare, inte en droppe olja någonstans.
När transmissionskåpan väl är demonterad får jag full tillgång till koppling, drivrem och variator, den sistnämnda är den som är mest intressant för denna operation. Variatorn hålls fast med en mutter och denna lossas enklast med hjälp av en mutterdragare, väl av så delas variatorn och där hittar vi strypningen i form av en ring. Hur kommer detta sig då? Jag skall försöka förklara:
Zip inside, torrt värre. Sagan om ringen, den lilla svarta vill vi inte veta av.
Variatorn består av grovt sett två delar. Ena delan är en skiva med drev som väl monterad ser till att få över vevaxelns rörelse till kraft via remmen och kopplingen till växellådan. Den andra delen är en ”skål” med tyngder i, mellan dessa två delar löper drivremmen.
När vi drar på gas börjar skålen med tyngder röra på sig inåt mot den fasta delen och remmen tvingas uppåt = kraft till kopplingen som omsätter detta i fart via växellådan. Normalt sett så får skålen röra sig fullt in mot den fasta delen och skickar således upp remmen i sitt högsta läge = 65 km/h ca.
Vill man då strypa denna effekt och få ner farten till ca 30 km/h så är en del av denna strypning att man sätter in en ring på variatorns axel och hindrar således skålen med tyngder att röra på sig fullt inåt, hänger ni med?
Well, anyway, ringen är inte populär så den åker i bingen och paketet monteras ihop igen. Vill man sedan ”hotta” upp detta ytterligare kan man ändra på tyngdernas vikter och byta både rem och koppling till häftigare grejer men 65 km/h räcker för Lunatic tycker jag.
Andra delen av 30 km/h strypningen sitter på avgaskröken, här finns en ”banan” på- svetsad för att låta avgaserna ta en omväg innan de smiter ut, detta skapar ett högre ”tryck” tillbaka mot expansionen i cylindern och avgaserna kommer inte ut så snabbt som de borde = lägre hastighet. ”Bananen” tas enkelt bort med vinkelslipen och hålet i kröken svetsar vår lackerare igen, Calle är ju i Hong Kong.
So far so good, mer än så ämnar jag inte ”trimma”, det finns som sagt mycket godis att hänga på en Zip-motor, från cylindrar till trimblås men detta räcker långt och är som sagt inte lagligt på allmän väg, endast för bana och inhängnade områden!
Don´t try this at home folks! “Bananen” tackar för sig. Lunatic innan demontering för lack.
Del VII
- come together
Efter allt för lång väntan och för många telefonsamtal till lackeraren kom så äntligen Lunatic tillbaka till garaget, blästrad, sprutspacklad, grundmålad och nylackerad i original Lambretta turkos kulör med original Lambretta silver på styre och bromspedal.
Lunaticen får stå och gosa till sig ett par veckor innan den åker upp på bänken och ihopmonteringen kan börja. Detta borde bli en enkel match då jag gjort allt från grunden när jag ”torrmonterade” men det skulle visa sig bli lite mer tricky än så…
Jag börjar med att montera i motorn, lätt som en plätt, den passar så klart fint fint i karossen med det modifierade motorfästet och bakstötdämparfästet.
Nu var det dags för att montera baklampa och pakethållare, båda nyinköpta från Casa Lambretta Scandinavia resp. Scootophia. Till min förvåning visar det sig nu att min vän lackeraren som svetsat en del på hojen varit väl ambitiös och svetsat igen samtliga hål i bakskärmen, jaha och givetvis även hålen till pakethålaren där det sitter gängor för att underlätta montering. Fasen också, fram med borrmaskinen och borra nya hål, spännande på en helt nylackerad hoj men det gick tack och lov bra.
Med baklampan och pakethållaren på plats fortsätter jag så med tanken, här är det väldigt lurigt att få på gummilisten som löper runt om, det är helt omöjligt om jag inte värmer listen så den blir mer töjbar, efter lite svärande och ojande så sitter listen på plats, ny bensinkran monteras och tanken läggs på plats. För att fästa tanken måste även sadeln monteras då de delar fästplatta.
Nytt fint sadelöverdrag har införskaffats och en tapetserare i Malmö har hjälpt mig att montera detta så nu är sadeln i nyskick. Med dessa bitar på plats kan man nästan säga att nu är jag halvvägs och fort har det gått!
Lunatic på bänken för ihopmontering. Nytt bakljus och ny pakethållare på plats.
Med den bakre halvan klar så är det dags att fortsätta med främre halvan.
Först ut är skölden som måste monteras först då den blir knepig att få på när väl gaffeln är på plats. Skölden fästs med skruvar i golvet och i gaffelröret. El, gasvajer och bromsslangen dras på plats upp längs med gaffelröret och fäst på plats. Sedan är den dags för gaffeln som efter lite mekande glider på plats och jag fäster denna med gaffelmuttrarna och provsvänger fram och tillbaka innan jag spänner dem på plats.
Underdelen till strålkastarhuset läggs på plats och spänns sedan i position med den tvärgående bulten och sedan monteras själva styret och spänns på plats i strålkastarhuset – nu börjar framvagnen ta form!
Lunatic börjar ta form – inte långt kvar nu!
Framskärmen monteras i ett huj och sedan är det dags för gas – och bromsreglage.
Efter lite pill med gasvajern så är det hela på plats. Elen kopplas i ljusomkopplaren och sedan är det dags för lampinsatsen som jag efter lång eftersökning fick hjälp av Bo Martin Jörnemark att införskaffa, tack så mycket Bosse!
Med lampinsatsen på plats kan jag sedan montera strålkastarlocket som fäst med hjälp av den kromade lampsargen och that's about it! Lunaticen är klar!
Rullar ner den för bänken, fyller på soppa i tanken och börjar kicka – inget händer…
Vad nu då, den gick som en klocka innan den revs för lackering?
Jag kickar och kickar till benet börjar värka och till slut början kickpartiet ge upp, kicken vill inte längre fjädra tillbaka, här måste helt enkelt något var galet.
Monterar av remkåpan på motorn och ser snabbt att kickdrevet har tagit i remkåpan och bildat ett spår i denna, hur kan detta komma sig?
Well, det enda jag gjort med motorn är ju att tagit isär variatorn för att ta bort strypringen, jag måste helt enkelt ha monterat ihop denna fel. Jag demonterar variatorn igen och kan konstatera att den yttre ringen som kicken tar tag i för att få runt variatorn har hamnat något fel i position och när jag monterat ihop variatorn korrekt och monterat på remkåpan igen startar Lunatic på första kick – pust!
Ut och provkör en sväng, känns helt otroligt att äntligen den rullar!
Monterar det sista på elen vid ihåligheten på karossen under tanken så att allt göms här och endast kablage syns och sedan åker emblem och dekaler på, bla Lambretta Lunatic dekalen som Mamba fixat fram, bugar och bockar!
Efter en liten finputsning och avdamning så är den äntligen färdig och Lunatics nya ägare, Christer och Tommy Svensson kan komma och hämta den.
En solig söndag, den 1 april faktiskt, så skiljs jag och Lunatic åt men jag misstänker att vi snart kommer ses igen t.ex. på scooterpremiären 1:a Maj.
Ironiskt är det väl ändå att det som började som en galen idé faktiskt inte är något aprilskämt utan både grabbarna och Lunatic log i kapp med solen!
Lunatic solar sig i vårsolen. Poserar bredvid storebror i garaget.
Full fart! Nöjda grabbar poserar vid nyinköpet.
Tack till:
Det är många som skall ha en eloge för att ha hjälpt till med detta projekt och jag vill börja med Lars Schölin som helt ovetandes blev skyldig till att Lunatic blev av då han beställde en helrenoverad Luna av mig och en reservhoj fick införskaffas för att plocka delar ifrån.
Calle Krokstäde skall ha ett bamsetack för all hjälp med svets och el samt alla ivriga hejarop över mailen. EM Scooters för Zipmotor och gaffel, Bo Martin för lampinsatsen, Marcello på Casa Lambretta Scandinavia för ständig leverans av delar samt Mamba för Lunatic-dekalen.
Till sist även ett bamsetack till Ingrid som står ut med alla mina timmar i garaget.
Olof Fransson